Lammkött

Jag är inte 16-17 längre, jag kan inte hålla på såhär...
Har ingen ork i kroppen överhuvudtaget och blir sjukt deprimerad känner jag.
Att vara vaken hela natten och sova hela dagen så jag inte får något dagsljus alls börjar nog bryta ner min kropp.
Känner mig febrig, helt slut i kroppen, nedstämd.
jag känner mig verkligen som en 17åring som sitter och cuttar sig på sitt rum och ser blodet flöda. (för att förtydliga jag har inte cuttat mig och där finns inget blod)
Nej nu får jag ta och skärpa till mig helt enkelt, jag orkar inte leva såhär.
Jag måste ta tag i mig själv igen och göra något åt mitt liv.

Blir ju inte direkt bättre av att sitta här och säga att mitt liv är skit och att jag önskar att saker skulle varit annorlunda.
Eller att jag gärna hade hoppat framför ett tåg just nu i denna stund.

Okej att hoppa framför ett tåg är kanske lite väl radikalt och det vill jag väl inte egentligen.
Jag vill bara ha lite flyt för en gångs skull.

Kommer gå och lägga mig om någon timma och så ska jag sova igenom hela natten.
Skiter fullständigt i att det är helg..
Är inte sugen på att festa, är inte sugen på att träffa folk och jag vill bara banka in huvudet på familjen som inte bara kan låta mig va när dom ser att jag inte är helt på topp.

Borde ni inte vara vana vid detta laget med att se att jag har mina upp och nedgångar?!

Det har hänt så mycket runt om kring mig den senaste veckan...
Att se så många av mina vänner fara illa eller må dåligt gör att man själv vill visa sig stark och finnas där för alla hela tiden.
För jag älskar dom alla.
Ni är mitt liv.