2012-03-01
03:30:37
Farfar jag saknar dig!
Ibland kommer tankarna på dig utan förvarning.
Och jag saknar dig så otroligt mycket och älskar dig för alltid!
Jag och mamma pratade om Cancer igår och hur snabbt det kan sprida sig och hur snabbt det kan gå från att man ena dagen kan ta en promenad till att andra dagen är man sängliggandes och kan inte göra något alls.
Det var otroligt jobbigt då det var så det kändes när jag såg dig på hemmet den dagen jag träffade dig.
Då gången innan när jag träffade dig rökte du din pipa, vi gick på tur och du gick med händerna ihop bakom ryggen och brummade på det sättet som du bara gjorde. Vi sa aldrig så mycket till varandra men vi hade så mycket tillsammans!
Vi kunde sitta på biblan i Sandnes (för er som inte vet ligger det i norge) i flera timmar gå igenom massor med böcker.
Sen nästa gång jag åkte till er så var det som att kolla på en helt annan person i rummet du bodde i.
Det var inte min farfar som låg i den sängen, det kunde inte vara min farfar min älskade farfar.
Jag kunde inte stanna, jag sprang ut för det var verkligen inte min farfar som satt där.
Min farfar som jag såg upp till så otroligt mycket hade blivit en gammal man som låg och väntade på att döden skulle ta honom, man såg så otroligt tydligt hur cansern hade ätit på dig.
Men jag fick i alla fall säga hejdå till dig och säga att jag älskar dig och jag fick ge dig en sista kram.
Jag vill bara ha tillbaka dig, jag vill krama dig en gång till!
FAN FARFAR JAG SAKNAR DIG SÅ OTROLIGT MYCKET !
Jag orkar inte mer, vill vara med dig.
Det är jobbigt att inte ens kunna gå till din grav vissa dagar önskar jag att jag bodde i Norge så jag kunde hälsa på dig där.
Men Farfar jag älskar dig så högt! Du är min förebild, du är allt för mig och jag ska en dag göra dig stolt jag lovar! Jag ska klara mina studier och det ska bli något av mig, jag ska göra det för dig och mig!
Jag älskar dig!
Och jag saknar dig så otroligt mycket och älskar dig för alltid!
Jag och mamma pratade om Cancer igår och hur snabbt det kan sprida sig och hur snabbt det kan gå från att man ena dagen kan ta en promenad till att andra dagen är man sängliggandes och kan inte göra något alls.
Det var otroligt jobbigt då det var så det kändes när jag såg dig på hemmet den dagen jag träffade dig.
Då gången innan när jag träffade dig rökte du din pipa, vi gick på tur och du gick med händerna ihop bakom ryggen och brummade på det sättet som du bara gjorde. Vi sa aldrig så mycket till varandra men vi hade så mycket tillsammans!
Vi kunde sitta på biblan i Sandnes (för er som inte vet ligger det i norge) i flera timmar gå igenom massor med böcker.
Sen nästa gång jag åkte till er så var det som att kolla på en helt annan person i rummet du bodde i.
Det var inte min farfar som låg i den sängen, det kunde inte vara min farfar min älskade farfar.
Jag kunde inte stanna, jag sprang ut för det var verkligen inte min farfar som satt där.
Min farfar som jag såg upp till så otroligt mycket hade blivit en gammal man som låg och väntade på att döden skulle ta honom, man såg så otroligt tydligt hur cansern hade ätit på dig.
Men jag fick i alla fall säga hejdå till dig och säga att jag älskar dig och jag fick ge dig en sista kram.
Jag vill bara ha tillbaka dig, jag vill krama dig en gång till!
FAN FARFAR JAG SAKNAR DIG SÅ OTROLIGT MYCKET !
Jag orkar inte mer, vill vara med dig.
Det är jobbigt att inte ens kunna gå till din grav vissa dagar önskar jag att jag bodde i Norge så jag kunde hälsa på dig där.
Men Farfar jag älskar dig så högt! Du är min förebild, du är allt för mig och jag ska en dag göra dig stolt jag lovar! Jag ska klara mina studier och det ska bli något av mig, jag ska göra det för dig och mig!
Jag älskar dig!
Kommentera inlägget här:
